Robban

Tjena tjena. Robban heter jag och bloggar här på hälsokontrollen.nu. Från Borlänge och jobbar annars i vården. På fritiden spelar jag innebandy och gillar vandring.

05jun

Vilken ålder ska man börja gå på hälsokontroll?

5 juni, 2016 Robban 65

Vilken ålder ska man börja gå på hälsokontroll?

I Sverige börjar de allra flesta människor gå på hälsokontroll redan i samband med födseln. Det är nämligen då de flesta får sitt första besök av en representant från barnavårdscentralen, som då gör vissa undersökningar. Under de första fem levnadsåren går man sedan på regelbundna hälsokontroller hos BVC, och när man börjar grundskolan tar elevhälsan och skolhälsovården över, och gör regelbundna kontroller. Dessa sker dock inte lika ofta som besöken på barnavårdscentralen, men återkommer ändå regelbundet.

Efter grundskolan är det ytterst ovanligt med regelbundna kallelser till hälsokontroller, så vill man kontrolleras av läkare under gymnasieåren får man ta initiativ till detta på egen hand. Samma sak gäller vuxna – med vissa undantag (som till exempel vissa gynekologiska undersökningar) får man själv bestämma hur ofta eller hur sällan man ska “besiktiga” kroppen.

Svaret på frågan är alltså helt upp till en själv. Friska människor med hälsosam livsstil måste inte nödvändigtvis då och då kontrollera hälsan för att förbli friska – men det hjälper ofta rejält! Om man ser till att gå på hälsokontroller relativt ofta så kan man få tips och råd om sin kost och hälsa, och eventuella avvikelser i exempelvis blodet kan också upptäckas i tid. Doktorn kan också se om man råder brist på något viktigt ämne, vilket innebär att man kan åtgärda detta innan symptomen visar sig.

Med andra ord kan det vara bra att börja gå på hälsokontroller någon gång i gymnasieåldern, alternativt i 20-års åldern. Börjar man tidigt får man rutin på det hela, vilket kan löna sig längre fram. Många känner sig också lugnade av vetskapen att de ges återkommande tillfällen att ställa frågor om hälsan och ventilera funderingar med legitimerade läkare. Det är heller inte ovanligt att hälsokontrollerna fungerar som en motor att fortsätta äta rätt och motionera.

15feb

Vad är glutenintolerans?

15 februari, 2016 Robban 23

Vad är glutenintolerans?

Gluten är ett protein som ibland kallas för “celiaki” och som påträffas i olika sädesslag, som till exempel korn, vete och råg. Att vara glutenintolerant innebär att kroppen reagerar negativt på föda som innehåller gluten. Rent konkret gör gluten att tarmluddet i tarmen försvinner. Detta betyder att kroppens förmåga att uppta näring från föda – även sådan som inte innehåller gluten – försämras avsevärt. Att gå runt och dras med glutenintolerans under lång tid, utan att göra något åt den, kan med andra ord få allvarliga konsekvenser på lång sikt. Det är i nuläget oklart exakt vad det är som orsakar glutenintolerans, men det mest tyder på att arv och ärftlighet spelar stor roll.

Hur vet man då ifall man är glutenintolerant? Som vanligt är det legitimerade läkare som skall ställa diagnos, och en sådan bör man söka upp om man märker av symptom på glutenintolerans. Dessa varierar från person till person, men vanliga tecken på att allt inte står rätt till är bland annat svullen mage, gaser, diarré, plötslig och kraftig viktnedgång, blodbrist, trötthet och brist på till exempel järn eller vitamin B12.

Om man lider av något eller flera av ovanstående besvär, och bokar tid på vårdcentral, så får man så småningom göra en undersökning. Denna består oftast i ett första skede av blodprovstagning, men detta är sällan tillräckligt, och det är inte ovanligt att läkare undersöker tarmen med hjälp av en kamera. Det här ibland att läkare tar ett prov i form av en liten bit av tarmen och undersöker denna under mikroskop. Sedan kan eventuell diagnos ställas.

Det positiva är att tarmludd har en naturlig förmåga att återbildas. Den som drabbas av glutenintolerans, får diagnos, utesluter gluten ur kosten, och i övrigt är helt frisk, har goda förutsättningar för att så att säga reparera skadan. Detta ta oftast några månader. För den som är lite äldre kan det dröja längre än så, ibland upp till ett år.

13jan

Hur fungerar njurarna?

13 januari, 2016 Robban 46

Hur fungerar njurarna?

(Detta är en del av hälsokontrollen.nu:s bloggspecial på tema Kroppen)

Njurarna har som uppgift att filtrera bort avfall ur kroppen och se till så att det råder en bra vatten- och saltbalans i vårt interna system. Avfallet sköljs sedan bort med urinen, och det är bland annat därför man kan hitta spår av läkemedel och vissa typer av narkotika i urinprov.

Filtreringsprocessen går till som så att blod, innehållande såväl skadliga som nyttiga ämnen och substanser, transporteras till njurarna. Där behandlas blodet av nära en miljon (!) så kallade “nefroner”, det vill säga reningsenheter bestående av små filter kallade “glomerulus”. Glomerulus rensar bort avfallet ur blodet – ofta blir de ämnen som kroppen vill göra sig av med till urin. Men avfallet blir inte urin redo att kissas ut, med en gång; först blir de filtrerade ämnena till så kallat primärurin som påminner mycket om blodplasma, det vill säga blod utan blodkroppar. Primärurinet cirkulerar ett tag genom njurarnas olika delar, och på så går kroppen inte miste om något nyttoämne som står att finna i primärurinen. De “bra” ämnena i primärurinen kan till exempel vara kalcium, magnesium, fosfat och natrium – dessa återförs till blodet så att de kan göra nytta i kroppen. Hur mycket av detta som absorberas påverkas av bland annat blodtrycket och vissa hormoner. Så småningom återstår emellertid bara det som kallas slutlig urin, som fraktas till urinblåsan och sedan kissas ut.

Njurarna påverkar också blodtrycket genom att pumpa ut natrium och vatten i blodet när blodtrycket sjunker. Även produktionen av röda blodkroppar påverkas av njurarna. Detta då det är i njurarna som hormonet erytopoietin produceras. Detta hormon har stor inverkan på hur många blodkroppar som skall tillverkas av/i kroppen.

Njurarna är med andra ord, precis som levern, ett slags reningsverk, som tar tillvara på det bra och sköljer bort det dåliga. Genom att producera urin av överflödig vätska och slaggprodukter och avfall förhindras bland annat svullnad och andra besvär.

20dec

Hur fungerar lymfkörtlarna?

20 december, 2015 Robban 71

Hur fungerar lymfkörtlarna?

(Detta är en del av hälsokontrollen.nu:s bloggspecial på tema Kroppen)

Lymfkörtlarna är delar av ett större maskineri, som kallas “lymfsystemet” eller det “lymfatiska systemet”. Till detta räknas, förutom lymfkörtlarna även lymfkärlen och den så kallade lymfan. Systemets funktion är att dränera kroppens vävnader, så att den vätska som eventuellt läcker ut ur blodkärlet åter kan ledas tillbaka till blodet. Förutom detta så har också lymfsystemet en viktig roll att spela i kroppens immunförsvar, då lymfkörtlarna som sitter på olika ställen i kroppen innehåller de vita blodkroppar som bekämpa infektioner.

Det är med andra ord lymfkörtlarna (som ibland kallas lymfknutor) som står för en stor del av kroppens “invasionsförsvar”. Dessa ser ut ungefär som små bönor, och är bara några millimeter stora. Lymfkörtlarna sitter på olika ställen i kroppen, utmed hela lymfsystemet. Under armarna och i ljumskarna finns det större ansamlingar med lymfkörtlar, men även i magen, i halsen och i bröstet. Allt som allt finns det mellan 500-1000 lymfkörtlar i en frisk och välfungerande människas kropp.
Lymfkörtlarnas innanmäte består av ett slags bindväv, full med så kallade “lymfocyter” (ett slags vita blodkroppar som produceras i ryggmärgen). När lymfan passerar genom lymfkörtlarna samlar dessa in de angripande virus som tagit sig in i kroppen och som snappats upp av lymfan, och förstör dessa. Mängden angripande bakterier påverkar mängden lymfocyter i lymfkörtlarna, och därför kan dessa svullna när man är sjuk. Att man får ont i halsen när man är förkyld beror ofta på att det är just lymfkörtlarna i halsen som svullnat.

För övrigt räknas även mjälten till det lymfatiska systemet. Mjälten och lymfkörtlarna påminner mycket om varandra, på så sätt att kroppen levererar bakterier och virus till dessa organ som sedan förstörs där. Skillnaden är dock att mjälten också har i uppgift att bland annat bryta ned röda blodkroppar som passerat bäst före-datum.

11nov

Vad betyder PSA när man tar ett sådant blodprov?

11 november, 2015 Robban 55

Vad betyder PSA när man tar ett sådant blodprov?

PSA står för “prostataspecifikt antigen” och är ett enzym – det vill sägs ett slags protein – som finns i den sädesvätska som prostatan producerar. Runt spermierna finns naturligt en liten gel som PSA löser upp när en man får utlösning. Därför är ämnet viktigt för den mänskliga fortplantningen, då det gör att spermierna lättare kan röra sig ut genom penis och in mot ägget som ska befruktas. När en man får utlösning så läcker det lite PSA ut i blodomloppet, vilket innebär att man genom blodprov kan se hur det står till med prostatan, när man gör en hälsokontroll.

PSA-prov lämnas ibland när man upplever urinvägsbesvär som kanske orsakas av prostatan, som till exempel svag stråle eller ett ökat antal toalettbesök. Det kan också bli aktuellt att lämna PSA-prov om läkaren först undersöker prostatan på annat sätt och då får anledning att misstänka att allt inte står riktigt rätt till. Provet i sig tas i armen, genom att man sticker hål på en ven och sedan tappar lite blod. Detta analyseras sedan och PSA-värdet mäts upp. Man ska helst sitta ned i ungefär en kvart innan provet tas – i övrigt behöver krävs inga speciella förberedelser. Provet kan tas när som helst på dygnet.

PSA-prov är praktiska när det gäller behandling eller diagnosticering av prostatacancer. Med det sagt är ett högt PSA-värde inte synonymt med att man faktiskt har cancer i prostatan, en ökning av värdet kan nämligen också bero på exempelvis prostatit eller godartad prostataförstoring. Omvänt kan man heller inte utesluta cancer bara för att värdet ligger på normal nivå. Med andra ord måste man alltid sätta provsvaren och värden i relation till patientens unika situation, och det som övriga undersökningar visar. För de som redan har prostatacancer, och genomgår behandling för detta, är det dock värdefullt att ta regelbundna PSA-prov. Om värdet sjunker betyder det oftast att behandlingen ger önskad effekt.

14okt

Hur fungerar levern?

14 oktober, 2015 Robban 53

Hur fungerar levern?

(Detta är en del av hälsokontrollen.nu:s bloggspecial på tema Kroppen)

Levern är ett av människokroppens allra viktigaste organ och sitter högt upp i magen, precis ovanför magsäcken. Levern är egentligen en körtel, som (hos vuxna) väger omkring ett och ett halvt kilo. Levern hör till matspjälkningsapparaten – det vill säga hela det system i kroppen som syftar till att ta in föda, ta upp näringen och göra sig av med avfallet – och en person utan lever klarar sig inte särskilt länge. Detta då levern tar tillvara på en mängd viktiga ämnen och vitaminer som finns i mat, men också renar kroppen från gifter av olika slag. Gifterna lagras kortvarigt i levern, och “förvandlas” sedan till andra ämnen som antingen lämnar kroppen med avföringen, eller skickas till njurarna där de skickas ut tillsammans med urinen. På så sätt kan man likna levern med ett slags reningsverk som tar hand om vissa skadliga ämnen. Regelbundna påfrestningar skadar dock levern på sikt – intensiv, långsiktig alkoholkonsumtion innebär till exempel att levern belastas hårt, och det är inte ovanligt att människor med allvarliga alkoholproblem drabbas av exempelvis skrumplever.

Levern finns dock inte bara till som ett skydd mot olika gifter – gallan tar sig exempelvis via levern ut till tarmen, och gör där så att olika fetter i födan kan upptas på rätt sätt. Levern ser också till att alltid hålla ett “lager” av socker, som sedan portioneras ut i blodet vid behov. På så sätt kan vi hålla en jämn blodsockernivå, med allt vad det innebär. Levern tillverkar också gallsyror till gallan, samt vissa proteiner och fetter, och i levern produceras vissa hormoner som hjälper immunförsvaret vid infektioner.

Levern fungerar med andra ord i nära “symbios” med andra organ i kroppen. Detta kan såklart sägas gälla de flesta inälvor i människokroppen, men just levern arbetar verkligen i nära samarbete med många andra organ och delar av matspjälkningsapparaten.

01jun

Kan barn göra en hälsokontroll?

1 juni, 2015 Robban 57

Kan barn göra en hälsokontroll?

Ja då, det går alldeles utmärkt! Faktum är att barn upp till fem år går på regelbundna hälsoundersökningar på barnavårdscentralen, BVC. Som regel har barn och förälder kontinuerlig kontakt med vårdcentralen, upp till dess att barnet är ungefär fem år. Då minskar besöken ofta drastiskt.

Det är inte ovanligt att man redan på BB får information om vilken barnavårdscentral man tillhör, och hur landstinget helst ser att den första kontakten tas (det vill säga om det är sjukvårdspersonal eller föräldrar som tar initiativ till kontakt). De första besöken sker ofta i hemmet, då en sjuksköterska gör ett hembesök och gör enklare undersökningar. Allt som allt brukar barnet genomgå runt tre läkarundersökningar under sitt första levnadsår, men detta antal kan variera lite beroende på var i landet man bor och barnets hälsotillstånd. När barnet är tre månader vaccineras det mot bland annat polio och kikhosta.
När barnet är mellan 1 och 3 år görs regelbundna hälsokontroller. Då kontrolleras att barnet ligger bra till i sin utveckling – till exempel att barnet kan gå utan stöd, rita och bygga med klossar. Barnet brukar också få peka ut vissa kroppsdelar, visa att de kan prata lite, samt leka kurragömma och tittut. Två- och treåringar får även visa att de kan hoppa och sparka boll. Ytterligare vaccinationer tillkommer också.

Liknande undersökningar och vaccinationer görs sedan, fram till dess att barnet är i sexårsåldern. Syftet med dessa besök på BVC är desamma som de som beskrivs ovan, det vill säga att kontrollera att barnet utvecklas som det ska och förebygga sjukdomar. Eftersom regelbundna besök är planerade behöver sällan föräldrarna ta kontakt med sjukvården för att boka in hälsokontroller, men den som vill jobba förebyggande med sitt barns hälsa är givetvis välkommen att ta kontakt med barnavårdscentralen för rådgivning.

När barnet så småningom börjar grundskolan ser skolsyster och elevhälsan till att göra regelbundna hälsokontroller av eleverna.

11jan

Vad är laktosintolerans och mjölkallergi?

11 januari, 2015 Robban 36

Vad är laktosintolerans och mjölkallergi?

Laktos är ett annat ord för mjölksocker. Mjölksocker är en kolhydrat som består av bland annat glukos, och finns i mjölk från däggdjur. Laktos framställs ur mjölk och påträffas vanligtvis i mejeriprodukter, såsom yoghurt, filmjölk, ost, smör och så vidare. Det är inte heller helt ovanligt att laktos finns i till exempel glass och crème fraiche. Viktigt att notera är dock att det finns varianter av ovan nämnda livsmedel om inte innehåller laktos – dessa är speciellt framtagna för laktosintoleranta.

laktosintolerans-mjolkallergi — Mjölk är en källa till laktos

Vad är då laktosintolerans? Kortfattat innebär det att kroppen inte kan ta upp mjölksockret, laktosen, som finns i födan. Detta beror på att graden av enzymet laktas i tarmslemhinnan är lägre hos laktosintoleranta än hos de som inte lider av laktosintolerans. Underskottet på laktas gör att mjölksockret inte sugs upp av tunntarmen, som det är tänkt – istället hamnar mjölksockret i tjocktarmen, och när kroppen försöker suga upp det där uppstår olika typer av besvär. Bland annat kan den som är laktosintolerant drabbas av gasbildning, buksmärtor och diarréer. Dessa problem är ofta väldigt påfrestande, och kan sänka livskvaliteten, men är inte skadliga eller farliga. Vissa föds laktosintoleranta, medan andra utvecklar dessa problem senare i livet.
Den vanligaste behandlingsformen mot laktosintolerans är att man lägger om sin kost, och undviker till exempel mejeriprodukter. I vissa fall kan man också få rådet att köpa receptfria laktastabletter.

Mjölkallergi å sin sida innebär att man reagerar negativt på något protein i mjölk, men till skillnad från laktosintoleransen så beror besvären inte på brist på laktas utan att kroppen reagerar som om den angreps av något virus eller liknande. Symptomen och problemen varierar beroende på hur allvarliga allergin är, men det är relativt ovanligt att vuxna som är allergiska som barn förblir allergiker upp i åldrarna. Mjölkallergi behandlas främst genom att man helt undviker mejeriprodukter. Även sojaprodukter bör undvikas, enligt vissa läkare.

21nov

Erbjuder ditt vårdföretag hälsokontroller eller hälsoundersökningar?

21 november, 2014 Robban 32

Erbjuder ditt vårdföretag hälsokontroller eller hälsoundersökningar?

Ifall ditt företag erbjuder privatpersoner hälsokontroll eller hälsoundersökning så kan det listas hos oss! Det enda du behöver göra är att fylla i det här dokumentet, så kommer vi lägga upp er så fort som möjligt. Vår sajt har tusentals besökare varje månad, så det kan vara bra för dig att listas här. Det är gratis att listas hos oss, men vi har även sponsrade företag. Dessa hamnar högst upp i samtliga listor, och får mycket fler besökare. Vi skriver alltid vilka företag som är sponsrade, och är på så sätt ärliga mot våra besökare.

Oavsett ifall du vill vara med som ett sponsrat företag, eller listas gratis, så hör av dig till oss idag för att vara med på sajten!

Allt gott

Team Hälsokontrollen.nu

09nov

Hälsokontrollen.nu – din guide för att välja hälsokontroll

9 november, 2014 Robban 33

Hälsokontrollen.nu – din guide för att välja hälsokontroll

Att göra en hälsokontroll för att få en status på sin hälsa blir allt vanligare! Många sjukdomar som kan bli riktigt allvarliga och livshotande skulle kunna gå att bota helt om de bara upptäcks i tid. Att gå runt och vänta på symptomen istället för att prioritera en årlig hälsokontroll kan göra att sjukdomen upptäcks alltför sent för att kunna botas. För män är denna risk störst när det gäller prostatacancer, därför ingår alltid en prostatakoll i hälsoundersökningen. För kvinnor är det vanligt att ha problem men sköldkörteln som påverkar vår ämnesomsättning, därför kontrolleras den alltid vid en hälsoundersökning.

Problem men sköldkörteln påverkar vår ämnesomsättning. Har du stora problem med att hålla vikten trots ihärdiga försök till att ändra sin diet och dina vanor kan det vara idé att kolla upp om sköldkörteln fungerar som den ska. Det gäller både om du går upp i vikt eller om du har problem med att hålla vikten uppe. Det är ofta en lätt åtgärdad åkomma men också en av de som sällan diagnosticeras utan regelbundna hälsoundersökningar.

Andra fördelar med att göra återkommande hälsokontroller är att du får veta hur ditt kolesterolvärde ser ut och kan anpassa din kost för att undvika hjärt- och kärlsjukdomar samt åldersdiabetes. Båda är sjukdomar som är oerhört vanliga. Att undvika dessa ger dig både ett längre liv och livskvalitet på äldre dagar.

Robban

Vilken ålder ska man börja gå på hälsokontroll?

Vad är glutenintolerans?

Hur fungerar njurarna?

Hur fungerar lymfkörtlarna?

Vad betyder PSA när man tar ett sådant blodprov?

Hur fungerar levern?

Kan barn göra en hälsokontroll?

Vad är laktosintolerans och mjölkallergi?

Erbjuder ditt vårdföretag hälsokontroller eller hälsoundersökningar?

Hälsokontrollen.nu – din guide för att välja hälsokontroll

Senaste inläggen