Covid-19 vaccination

Det nya corona viruset Sars-CoV-2 har förändrat världen radikalt. År 2020 har präglats av restriktioner, socialt avståndstagande och ekonomiska förluster både för privatpersoner och företag. Den mest allvarliga konsekvensen är naturligtvis att viruset infekterat över 55,6 miljoner människor, varav 1,3 miljoner mist sina liv. Men trots att världen genomgår en stor utmaning samarbetar vi intensivt för att tillsammans hitta ett vaccin mot sjukdomen.

Inget vaccin i dagsläget

I skrivande stund (november 19, 2020) finns det inget godkänt vaccin mot sjukdomen Covid-19. Det finns inte heller något läkemedel som är särskilt utvecklat för att råda bot på sjukdomen.

Så ser arbetet ut

Det finns många länder som arbetar för att utveckla ett vaccin mot Covid-19. Flera vaccin ser lovande ut, men för att de ska få säljas på marknaden måste de först genomgå en rad faser och godkännas av läkemedelsverket i respektive land.

Innan ett Covid-19 vaccin kan distribueras måste det först genomgå nedanstående faser:

Fas 1: Tester sker i laboratorium och på djur
Fas 2: Vaccinet testas på unga individer utan kända sjukdomar
Fas 3: Vaccinet testas på en bredare grupp
Fas 4: Vaccinet testas på ett brett, internationellt plan
Fas 5: Vaccinet godkänns och kan distribueras på marknaden

I dagsläget finns det över 154 vaccin som man forskar kring i laboratorier, men endast ett fåtal har nått faserna 3 och 4.

Amerikanska Pfizer i ledningen

Den 18 november 2020 meddelade det amerikanska läkemedelsföretaget Pfizer att man har utvecklat ett vaccin som är 95 % effektivt mot Covid-19. Pfitzer ämnar ansöka om godkännande av det amerikanska läkemedelsverket F.D.A. inom några dagar och beräknar kunna tillverka 50 miljoner doser innan slutet av året. Företaget har också meddelat att man räknar med att kunna tillverka ytterligare 1,3 miljarder doser innan slutet av 2021.

Vaccinet, som utvecklats i samarbete med BioNTech, anses inte ha några allvarliga biverkningar. I studien som gjordes vaccinerades 22,000 personer med skiljande etnicitet och ålder. Slutsatsen var att trötthet är den allra starkaste bieffekten, framförallt efter att volontärerna tagit den andra dosen av vaccinet. Ett mindre antal personer kände också en lätt huvudvärk.

Så kommer doserna fördelas

I nuläget är Pfizers vaccin ännu inte godkänt, men om allt går enligt förväntningarna kan vissa grupper vaccineras redan innan årsskiftet. Först och främst är det vårdpersonal och seniorer som prioriteras. Exakt hur doserna kommer att fördelas är oklart, men Pfizers målsättning är att endast förse USA med en del av doserna som kan tillverkas innan slutet av 2020. Resten vill man skicka till andra länder. Det är fortfarande oklart när Sverige kommer att få ett vaccin.

Källor:
WHO
https://covid19.who.int/

https://www.who.int/news/item/24-08-2020-172-countries-and-multiple-candidate-vaccines-engaged-in-covid-19-vaccine-global-access-facility

NY Times
https://www.nytimes.com/2020/11/18/health/pfizer-covid-vaccine.html

Att hitta läkare online

Det kan tyckas lite underligt att söka vård online, men idag har det blivit allt vanligare att kontakta läkare och annan vårdpersonal genom internet, särskilt för mindre allvarliga hälsoproblem. Vi lever idag i en digital värld, där vi har möjlighet att utföra våra bankärenden online, handla mat på distans, samt shoppa kläder direkt till brevlådan. Utifrån det perspektivet känns läkare på distans inte lika onaturligt. För den som behöver vård på internet, men helst vill slippa gå in till vårdcentralen, så finns det ett flertal alternativ att tillgå.

Hitta vård online

Det finns idag ett stort utbud av vårdappar att välja bland, där man enkelt kan logga in via bank-id och få hjälp på nolltid. Man får då möjlighet att skriva ner de besvär som man upplever samt eventuellt skicka in relevanta bilder. Nedan följer några exempel på populära vårdappar 2020.

Min Doktor

Min Doktor etablerades år 2013 av svenska läkare i Lund med målet att effektivisera vårdupplevelsen för patienten. Detta inkluderade bland annat möjligheten för patienten att söka vård närsomhelst, och varsomhelst, så att hen slipper bege sig ut till vårdcentral.

Hos Min Doktor får man möjlighet att enkelt ta kontakt med en läkare eller psykolog via deras app. Läkarna hos Min Doktor använder sig av telefon eller videosamtal i kombination med en inbyggd chattfunktion för att diagnostisera sina patienter. Den vårdpersonal som arbetar hos Min Doktor är erfarna inom vårdindustrin och håller precis samma standard som man hittar på vårdcentraler. De kan skriva ut recept för mediciner, skicka patienten på provtagning, eller ge annan relevant information kring patientens besvär. Min Doktor är idag en av de populäraste vårdapparna i Sverige och ett bra val för den som behöver vård på distans.

Kry

Kry är ännu en populär vårdapp som etablerades tidigt, redan år 2014, av fyra svenska entreprenörer. Hos Kry får man möjlighet att knyta kontakt med både läkare och psykologer vid behov. På deras sida kan man även hitta information om de vanligaste besvären som patienter besöker Kry för.

Man loggar in på appen på ett säkert vis genom bank-id och får sedan möjlighet att i detalj beskriva sina besvär samt svara på några frågor kring sin hälsa. Hos Kry får man även möjligheten att välja mellan drop-in eller att boka tid. En läkare eller annan vårdpersonal hos Kry ringer sedan upp en och då fungerar det precis som ett vanligt läkarbesök.

Doktor.se

Doktor.se etablerades år 2016 och är idag en av de större aktörerna inom vård på distans. De äger även fysiska vårdcentraler för den som behöver komma in på ett vanligt läkarbesök. Utöver detta erbjuder de samma tjänster som Kry och Min Doktor och utgör därför ett bra alternativ för digital vård.

Fördelar och nackdelar med digital vård

Det finns precis som med allt annat både fördelar och nackdelar med dagens digitala vård. Det kan vara svårt för läkare att ge klara diagnoser på distans utan hjälp av utrustning och man blir därför ofta hänvisad till fysiska kliniker. Utöver detta utgör dock digital vård ett utmärkt alternativ för den som är i behov av ett läkarbesök, men inte har tiden eller lusten till att boka in sig på en vårdcentral. Digital vård minskar även risken för spridning av sjukdomar, något som kan förekomma medan man sitter i ett fysiskt väntrum.

Hur ofta är det lagom med en hälsokontroll?

Det finns lite olika skolor kring hur lämpligt det är med återkommande allmänna hälsokontroller. Förr menade man att vartannat år var lagom. Tanken var att sjukdomar då kunde upptäckas tidigt. Senare insåg man att det är sällan som man hittar sjukdomar och hälsoproblem den vägen. Men är du beredd att betala ur egen ficka, är det möjligt att få en ganska grundlig hälsokontroll.

Den här texten handlar om allmänna hälsokontroller, men det finns också riktade kontroller som alla bör känna till. De är till exempel kontakterna med BVC, barnavårdscentralen, för små barn, eller mammografi och cellprovtagning för kvinnor. De är kontroller du blir kallad till.

Eftersom det är en mängd olika tester och prover som behöver tas för att upptäcka sjukdomar tidigt, är det nära nog omöjligt att göra det. Särskilt om du inte har några särskilda symptom som ger en fingervisning om problemet. Däremot kan det vara en god idé att med några års mellanrum (om inget särskilt inträffar) besöka vårdcentralen för att ta blodtrycket, diskutera ärftliga sjukdomar och få tips om en hälsosam livsstil.

Om du vill och kan betala för det, finns det flera typer av hälsokontroller att välja mellan. Kontakta de vårdgivare som erbjuder tjänsten och ta reda på vad som ingår. Några erbjuder stora kontroller i flera steg. Vid första mötet träffar du en sjuksköterska och gör ett antal tester. Vid nästa tillfälle är det en läkare som går igenom resultaten och förklarar om man hittat något som behöver utredas mera.

Har du ett jobb som innebär risker för hälsan, är det ofta istället företagshälsovården som gör hälsokontrollerna. Det kan vara hörseltest, kontroll av hjärta- och lungor eller några standardtest som urinprov och blodtryck som tas. Företagshälsovård finns för att minska eller ta bort risker i arbetslivet. Om det behövs skriver de remiss till andra experter.

Hälsokontroller och diabetes

Diabetes beskriv ibland som en global epidemi, även om den inte är smittsam. Mer än 422 miljoner människor har sjukdomen som ökar stadigt. Det är fyra gånger så många som under 1980-talet och gäller både diabetes typ 1 och typ 2. Typ 2 är den absolut vanligaste och den ökar bland yngre personer i hela världen. Orsakerna är en inaktiv livsstil, dålig mathållning och övervikt. Finns det anledning att vara rädd för att du själv eller någon du känner är drabbad? Behöver du genomföra en hälsokontroll?

För det första bör du ta reda på om sjukdomen finns i släkten. Om det förekommer övervikt och typ 2-diabetes i din familj ska du ta upp det med din läkare direkt. Symptomen på att du drabbats kan vara ganska diffusa, som törst och trötthet till exempel. Vid en hälsokontroll tas blodprov och din urin testas, då får man fram den viktiga blodsockerhalten. Typ 2-diabetes kan behandlas med motion, viktnedgång och bra mat.

Det är naturligtvis omöjligt att påverka arv eller sin ålder. Men sådant som bukfetma, rökning och matvanor kan vi alla ta ansvar för. Även om du inte lyckas förhindra sjukdomen är det värt mycket att skjuta upp en typ 2-diabetes. Försök motionera varje dag och ät grönsaker, frukt, bär och fiberrik kost. Ibland behöver det kompletteras med mediciner. Mycket av det som är rutin för en diabetiker är nyttigt och bra för oss andra också. Att ta trapporna istället för hissen, promenera istället för att ta bussen hela vägen, eller låtsas att du har en hund som måste rastas är några råd för ett hälsosammare och längre liv.

Det finns också tester och frågeformulär på webben, som du kan göra för att se om du är i riskzonen. Kontroller vikten, midjemåttet och din BMI ibland, så du ser om utvecklingen går åt rätt eller fel håll.

Hur ofta ska man gå på hälsokontroll?

Hur ofta man ska gå på hälsokontroll är helt individuellt. Flera faktorer spelar nämligen in, som till exempel eventuella besvär eller symptom, om man har kroniska sjukdomar, om man har ett arbete som involverar hälsorisker, ens ålder och huruvida man har ärvt anlag för vissa sjukdomar. Beroende på hur det ser ut med dessa saker kan det vara bra att relativt regelbundet gå på hälsokontroll.

Svaret på frågan beror också lite på vad man egentligen syftar på när man talar om hälsokontroller, och vem “man” i det här sammanhanget är. Kvinnor mellan 23-50 år får till exempel regelbundna kallelser till hälsokontroll hos gynekologen, där man undersöker eventuella cellförändringar. Barn går också på regelbundna kallelser till barnavårdscentralen. Personer som diagnosticerats med vissa sjukdomar får ibland också regelbundna kallelser till kontroll, eller så söker de själva upp vården för rådgivning och undersökningar.

Med andra ord är det mer eller mindre omöjligt att ge besked om ett exakt antal gånger per år, eller exakt hur lång tid det bör gå mellan besöken. Den generella rekommendationen är dock att det ändå är bra att kontrollera hälsan relativt regelbundet. Kanske inte i första hand för att råda bot på specifika sjukdomar – det är nämligen svårt för läkarna att upptäcka eventuella åkommor utan att veta vad de ska leta efter – utan mer som en förebyggande insats mot problem som kanske dyker upp i framtiden. Gör man regelbundna hälsokontroller kan man till exempel få råd om kosthållning och livsstil, och många upplever det som värdefullt att med jämna mellanrum få möjlighet att ställa frågor om hälsa i allmänhet, och den egna situationen i synnerhet, till en fackperson. Detta skänker lugn och ro då man kan räta ut frågetecken om kroppen och hälsan innan dessa slår rot och blir riktig oro och ängslan.

Vilken ålder ska man börja gå på hälsokontroll?

I Sverige börjar de allra flesta människor gå på hälsokontroll redan i samband med födseln. Det är nämligen då de flesta får sitt första besök av en representant från barnavårdscentralen, som då gör vissa undersökningar. Under de första fem levnadsåren går man sedan på regelbundna hälsokontroller hos BVC, och när man börjar grundskolan tar elevhälsan och skolhälsovården över, och gör regelbundna kontroller. Dessa sker dock inte lika ofta som besöken på barnavårdscentralen, men återkommer ändå regelbundet.

Efter grundskolan är det ytterst ovanligt med regelbundna kallelser till hälsokontroller, så vill man kontrolleras av läkare under gymnasieåren får man ta initiativ till detta på egen hand. Samma sak gäller vuxna – med vissa undantag (som till exempel vissa gynekologiska undersökningar) får man själv bestämma hur ofta eller hur sällan man ska “besiktiga” kroppen.

Svaret på frågan är alltså helt upp till en själv. Friska människor med hälsosam livsstil måste inte nödvändigtvis då och då kontrollera hälsan för att förbli friska – men det hjälper ofta rejält! Om man ser till att gå på hälsokontroller relativt ofta så kan man få tips och råd om sin kost och hälsa, och eventuella avvikelser i exempelvis blodet kan också upptäckas i tid. Doktorn kan också se om man råder brist på något viktigt ämne, vilket innebär att man kan åtgärda detta innan symptomen visar sig.

Med andra ord kan det vara bra att börja gå på hälsokontroller någon gång i gymnasieåldern, alternativt i 20-års åldern. Börjar man tidigt får man rutin på det hela, vilket kan löna sig längre fram. Många känner sig också lugnade av vetskapen att de ges återkommande tillfällen att ställa frågor om hälsan och ventilera funderingar med legitimerade läkare. Det är heller inte ovanligt att hälsokontrollerna fungerar som en motor att fortsätta äta rätt och motionera.