Testa vår favorit, Medisera!

Besök
Hälsokontrollen.nu
  • Hälsokontroll
  • DNA-test
    • DNA-test hund
    • Ancestry
    • 23andMe
    • DynamicCode
    • MyHeritage
  • Vårdcentraler
  • Vaccin
    • TBE-vaccin
    • Gula febern vaccin
    • Hepatit B vaccin
    • Hepatit A vaccin
  • Kontakta oss!
  • Läkare online
    • Doktor.se Recension
    • KRY Recension
    • Doktor24 Recension
    • Mindoktor Recension
Hälsokontrollen.nu

blogg

Home / blogg
20nov

Covid-19 vaccination

20 november, 2020 Robban blogg 41

Covid-19 vaccination

Det nya corona viruset Sars-CoV-2 har förändrat världen radikalt. År 2020 har präglats av restriktioner, socialt avståndstagande och ekonomiska förluster både för privatpersoner och företag. Den mest allvarliga konsekvensen är naturligtvis att viruset infekterat över 55,6 miljoner människor, varav 1,3 miljoner mist sina liv. Men trots att världen genomgår en stor utmaning samarbetar vi intensivt för att tillsammans hitta ett vaccin mot sjukdomen.

Inget vaccin i dagsläget

I skrivande stund (november 19, 2020) finns det inget godkänt vaccin mot sjukdomen Covid-19. Det finns inte heller något läkemedel som är särskilt utvecklat för att råda bot på sjukdomen.

Så ser arbetet ut

Det finns många länder som arbetar för att utveckla ett vaccin mot Covid-19. Flera vaccin ser lovande ut, men för att de ska få säljas på marknaden måste de först genomgå en rad faser och godkännas av läkemedelsverket i respektive land.

Innan ett Covid-19 vaccin kan distribueras måste det först genomgå nedanstående faser:

Fas 1: Tester sker i laboratorium och på djur
Fas 2: Vaccinet testas på unga individer utan kända sjukdomar
Fas 3: Vaccinet testas på en bredare grupp
Fas 4: Vaccinet testas på ett brett, internationellt plan
Fas 5: Vaccinet godkänns och kan distribueras på marknaden

I dagsläget finns det över 154 vaccin som man forskar kring i laboratorier, men endast ett fåtal har nått faserna 3 och 4.

Amerikanska Pfizer i ledningen

Den 18 november 2020 meddelade det amerikanska läkemedelsföretaget Pfizer att man har utvecklat ett vaccin som är 95 % effektivt mot Covid-19. Pfitzer ämnar ansöka om godkännande av det amerikanska läkemedelsverket F.D.A. inom några dagar och beräknar kunna tillverka 50 miljoner doser innan slutet av året. Företaget har också meddelat att man räknar med att kunna tillverka ytterligare 1,3 miljarder doser innan slutet av 2021.

Vaccinet, som utvecklats i samarbete med BioNTech, anses inte ha några allvarliga biverkningar. I studien som gjordes vaccinerades 22,000 personer med skiljande etnicitet och ålder. Slutsatsen var att trötthet är den allra starkaste bieffekten, framförallt efter att volontärerna tagit den andra dosen av vaccinet. Ett mindre antal personer kände också en lätt huvudvärk.

Så kommer doserna fördelas

I nuläget är Pfizers vaccin ännu inte godkänt, men om allt går enligt förväntningarna kan vissa grupper vaccineras redan innan årsskiftet. Först och främst är det vårdpersonal och seniorer som prioriteras. Exakt hur doserna kommer att fördelas är oklart, men Pfizers målsättning är att endast förse USA med en del av doserna som kan tillverkas innan slutet av 2020. Resten vill man skicka till andra länder. Det är fortfarande oklart när Sverige kommer att få ett vaccin.

Källor:
WHO
https://covid19.who.int/

https://www.who.int/news/item/24-08-2020-172-countries-and-multiple-candidate-vaccines-engaged-in-covid-19-vaccine-global-access-facility

NY Times
https://www.nytimes.com/2020/11/18/health/pfizer-covid-vaccine.html

Read more
06jul

Att hitta en nätläkare

6 juli, 2020 Robban blogg 40

Att hitta nätläkare

Det kan tyckas lite underligt att söka vård online, men idag har det blivit allt vanligare att kontakta läkare och annan vårdpersonal genom internet, särskilt för mindre allvarliga hälsoproblem. Vi lever idag i en digital värld, där vi har möjlighet att utföra våra bankärenden online, handla mat på distans, samt shoppa kläder direkt till brevlådan. Utifrån det perspektivet känns läkare på distans inte lika onaturligt. För den som behöver vård på internet, men helst vill slippa gå in till vårdcentralen, så finns det ett flertal alternativ att tillgå.

Hitta vård online

Det finns idag ett stort utbud av vårdappar att välja bland, där man enkelt kan logga in via bank-id och få hjälp på nolltid. Man får då möjlighet att skriva ner de besvär som man upplever samt eventuellt skicka in relevanta bilder. Nedan följer några exempel på populära vårdappar 2020. Se gärna vår sida om läkare online.

Min Doktor

Min Doktor etablerades år 2013 av svenska läkare i Lund med målet att effektivisera vårdupplevelsen för patienten. Detta inkluderade bland annat möjligheten för patienten att söka vård närsomhelst, och varsomhelst, så att hen slipper bege sig ut till vårdcentral.

Hos Min Doktor får man möjlighet att enkelt ta kontakt med en läkare eller psykolog via deras app. Läkarna hos Min Doktor använder sig av telefon eller videosamtal i kombination med en inbyggd chattfunktion för att diagnostisera sina patienter. Den vårdpersonal som arbetar hos Min Doktor är erfarna inom vårdindustrin och håller precis samma standard som man hittar på vårdcentraler. De kan skriva ut recept för mediciner, skicka patienten på provtagning, eller ge annan relevant information kring patientens besvär. Min Doktor är idag en av de populäraste vårdapparna i Sverige och ett bra val för den som behöver vård på distans.

Kry

Kry är ännu en populär vårdapp som etablerades tidigt, redan år 2014, av fyra svenska entreprenörer. Hos Kry får man möjlighet att knyta kontakt med både läkare och psykologer vid behov. På deras sida kan man även hitta information om de vanligaste besvären som patienter besöker Kry för.

Man loggar in på appen på ett säkert vis genom bank-id och får sedan möjlighet att i detalj beskriva sina besvär samt svara på några frågor kring sin hälsa. Hos Kry får man även möjligheten att välja mellan drop-in eller att boka tid. En läkare eller annan vårdpersonal hos Kry ringer sedan upp en och då fungerar det precis som ett vanligt läkarbesök.

Doktor.se

Doktor.se etablerades år 2016 och är idag en av de större aktörerna inom vård på distans. De äger även fysiska vårdcentraler för den som behöver komma in på ett vanligt läkarbesök. Utöver detta erbjuder de samma tjänster som Kry och Min Doktor och utgör därför ett bra alternativ för digital vård.

Fördelar och nackdelar med digital vård

Det finns precis som med allt annat både fördelar och nackdelar med dagens digitala vård. Det kan vara svårt för läkare att ge klara diagnoser på distans utan hjälp av utrustning och man blir därför ofta hänvisad till fysiska kliniker. Utöver detta utgör dock digital vård ett utmärkt alternativ för den som är i behov av ett läkarbesök, men inte har tiden eller lusten till att boka in sig på en vårdcentral. Digital vård minskar även risken för spridning av sjukdomar, något som kan förekomma medan man sitter i ett fysiskt väntrum.

Read more
15maj

Hur ofta är det lagom med en hälsokontroll?

15 maj, 2017 Robban blogg 31

Hur ofta är det lagom med en hälsokontroll?

Det finns lite olika skolor kring hur lämpligt det är med återkommande allmänna hälsokontroller. Förr menade man att vartannat år var lagom. Tanken var att sjukdomar då kunde upptäckas tidigt. Senare insåg man att det är sällan som man hittar sjukdomar och hälsoproblem den vägen. Men är du beredd att betala ur egen ficka, är det möjligt att få en ganska grundlig hälsokontroll.

Den här texten handlar om allmänna hälsokontroller, men det finns också riktade kontroller som alla bör känna till. De är till exempel kontakterna med BVC, barnavårdscentralen, för små barn, eller mammografi och cellprovtagning för kvinnor. De är kontroller du blir kallad till.

Eftersom det är en mängd olika tester och prover som behöver tas för att upptäcka sjukdomar tidigt, är det nära nog omöjligt att göra det. Särskilt om du inte har några särskilda symptom som ger en fingervisning om problemet. Däremot kan det vara en god idé att med några års mellanrum (om inget särskilt inträffar) besöka vårdcentralen för att ta blodtrycket, diskutera ärftliga sjukdomar och få tips om en hälsosam livsstil.

Om du vill och kan betala för det, finns det flera typer av hälsokontroller att välja mellan. Kontakta de vårdgivare som erbjuder tjänsten och ta reda på vad som ingår. Några erbjuder stora kontroller i flera steg. Vid första mötet träffar du en sjuksköterska och gör ett antal tester. Vid nästa tillfälle är det en läkare som går igenom resultaten och förklarar om man hittat något som behöver utredas mera.

Har du ett jobb som innebär risker för hälsan, är det ofta istället företagshälsovården som gör hälsokontrollerna. Det kan vara hörseltest, kontroll av hjärta- och lungor eller några standardtest som urinprov och blodtryck som tas. Företagshälsovård finns för att minska eller ta bort risker i arbetslivet. Om det behövs skriver de remiss till andra experter.

Read more
22jan

Hälsokontroller och diabetes

22 januari, 2017 Robban blogg 36

Hälsokontroller och diabetes

Diabetes beskriv ibland som en global epidemi, även om den inte är smittsam. Mer än 422 miljoner människor har sjukdomen som ökar stadigt. Det är fyra gånger så många som under 1980-talet och gäller både diabetes typ 1 och typ 2. Typ 2 är den absolut vanligaste och den ökar bland yngre personer i hela världen. Orsakerna är en inaktiv livsstil, dålig mathållning och övervikt. Finns det anledning att vara rädd för att du själv eller någon du känner är drabbad? Behöver du genomföra en hälsokontroll?

För det första bör du ta reda på om sjukdomen finns i släkten. Om det förekommer övervikt och typ 2-diabetes i din familj ska du ta upp det med din läkare direkt. Symptomen på att du drabbats kan vara ganska diffusa, som törst och trötthet till exempel. Vid en hälsokontroll tas blodprov och din urin testas, då får man fram den viktiga blodsockerhalten. Typ 2-diabetes kan behandlas med motion, viktnedgång och bra mat.

Det är naturligtvis omöjligt att påverka arv eller sin ålder. Men sådant som bukfetma, rökning och matvanor kan vi alla ta ansvar för. Även om du inte lyckas förhindra sjukdomen är det värt mycket att skjuta upp en typ 2-diabetes. Försök motionera varje dag och ät grönsaker, frukt, bär och fiberrik kost. Ibland behöver det kompletteras med mediciner. Mycket av det som är rutin för en diabetiker är nyttigt och bra för oss andra också. Att ta trapporna istället för hissen, promenera istället för att ta bussen hela vägen, eller låtsas att du har en hund som måste rastas är några råd för ett hälsosammare och längre liv.

Det finns också tester och frågeformulär på webben, som du kan göra för att se om du är i riskzonen. Kontroller vikten, midjemåttet och din BMI ibland, så du ser om utvecklingen går åt rätt eller fel håll.

Read more
05aug

Hur ofta ska man gå på hälsokontroll?

5 augusti, 2016 Robban blogg 36

Hur ofta ska man gå på hälsokontroll?

Hur ofta man ska gå på hälsokontroll är helt individuellt. Flera faktorer spelar nämligen in, som till exempel eventuella besvär eller symptom, om man har kroniska sjukdomar, om man har ett arbete som involverar hälsorisker, ens ålder och huruvida man har ärvt anlag för vissa sjukdomar. Beroende på hur det ser ut med dessa saker kan det vara bra att relativt regelbundet gå på hälsokontroll.

Svaret på frågan beror också lite på vad man egentligen syftar på när man talar om hälsokontroller, och vem ”man” i det här sammanhanget är. Kvinnor mellan 23-50 år får till exempel regelbundna kallelser till hälsokontroll hos gynekologen, där man undersöker eventuella cellförändringar. Barn går också på regelbundna kallelser till barnavårdscentralen. Personer som diagnosticerats med vissa sjukdomar får ibland också regelbundna kallelser till kontroll, eller så söker de själva upp vården för rådgivning och undersökningar.

Med andra ord är det mer eller mindre omöjligt att ge besked om ett exakt antal gånger per år, eller exakt hur lång tid det bör gå mellan besöken. Den generella rekommendationen är dock att det ändå är bra att kontrollera hälsan relativt regelbundet. Kanske inte i första hand för att råda bot på specifika sjukdomar – det är nämligen svårt för läkarna att upptäcka eventuella åkommor utan att veta vad de ska leta efter – utan mer som en förebyggande insats mot problem som kanske dyker upp i framtiden. Gör man regelbundna hälsokontroller kan man till exempel få råd om kosthållning och livsstil, och många upplever det som värdefullt att med jämna mellanrum få möjlighet att ställa frågor om hälsa i allmänhet, och den egna situationen i synnerhet, till en fackperson. Detta skänker lugn och ro då man kan räta ut frågetecken om kroppen och hälsan innan dessa slår rot och blir riktig oro och ängslan.

Read more
05jun

Vilken ålder ska man börja gå på hälsokontroll?

5 juni, 2016 Robban blogg 57

Vilken ålder ska man börja gå på hälsokontroll?

I Sverige börjar de allra flesta människor gå på hälsokontroll redan i samband med födseln. Det är nämligen då de flesta får sitt första besök av en representant från barnavårdscentralen, som då gör vissa undersökningar. Under de första fem levnadsåren går man sedan på regelbundna hälsokontroller hos BVC, och när man börjar grundskolan tar elevhälsan och skolhälsovården över, och gör regelbundna kontroller. Dessa sker dock inte lika ofta som besöken på barnavårdscentralen, men återkommer ändå regelbundet.

Efter grundskolan är det ytterst ovanligt med regelbundna kallelser till hälsokontroller, så vill man kontrolleras av läkare under gymnasieåren får man ta initiativ till detta på egen hand. Samma sak gäller vuxna – med vissa undantag (som till exempel vissa gynekologiska undersökningar) får man själv bestämma hur ofta eller hur sällan man ska ”besiktiga” kroppen.

Svaret på frågan är alltså helt upp till en själv. Friska människor med hälsosam livsstil måste inte nödvändigtvis då och då kontrollera hälsan för att förbli friska – men det hjälper ofta rejält! Om man ser till att gå på hälsokontroller relativt ofta så kan man få tips och råd om sin kost och hälsa, och eventuella avvikelser i exempelvis blodet kan också upptäckas i tid. Doktorn kan också se om man råder brist på något viktigt ämne, vilket innebär att man kan åtgärda detta innan symptomen visar sig.

Med andra ord kan det vara bra att börja gå på hälsokontroller någon gång i gymnasieåldern, alternativt i 20-års åldern. Börjar man tidigt får man rutin på det hela, vilket kan löna sig längre fram. Många känner sig också lugnade av vetskapen att de ges återkommande tillfällen att ställa frågor om hälsan och ventilera funderingar med legitimerade läkare. Det är heller inte ovanligt att hälsokontrollerna fungerar som en motor att fortsätta äta rätt och motionera.

Read more
13jan

Hur fungerar njurarna?

13 januari, 2016 Robban blogg, kroppen 42

Hur fungerar njurarna?

(Detta är en del av hälsokontrollen.nu:s bloggspecial på tema Kroppen)

Njurarna har som uppgift att filtrera bort avfall ur kroppen och se till så att det råder en bra vatten- och saltbalans i vårt interna system. Avfallet sköljs sedan bort med urinen, och det är bland annat därför man kan hitta spår av läkemedel och vissa typer av narkotika i urinprov.

Filtreringsprocessen går till som så att blod, innehållande såväl skadliga som nyttiga ämnen och substanser, transporteras till njurarna. Där behandlas blodet av nära en miljon (!) så kallade ”nefroner”, det vill säga reningsenheter bestående av små filter kallade ”glomerulus”. Glomerulus rensar bort avfallet ur blodet – ofta blir de ämnen som kroppen vill göra sig av med till urin. Men avfallet blir inte urin redo att kissas ut, med en gång; först blir de filtrerade ämnena till så kallat primärurin som påminner mycket om blodplasma, det vill säga blod utan blodkroppar. Primärurinet cirkulerar ett tag genom njurarnas olika delar, och på så går kroppen inte miste om något nyttoämne som står att finna i primärurinen. De ”bra” ämnena i primärurinen kan till exempel vara kalcium, magnesium, fosfat och natrium – dessa återförs till blodet så att de kan göra nytta i kroppen. Hur mycket av detta som absorberas påverkas av bland annat blodtrycket och vissa hormoner. Så småningom återstår emellertid bara det som kallas slutlig urin, som fraktas till urinblåsan och sedan kissas ut.

Njurarna påverkar också blodtrycket genom att pumpa ut natrium och vatten i blodet när blodtrycket sjunker. Även produktionen av röda blodkroppar påverkas av njurarna. Detta då det är i njurarna som hormonet erytopoietin produceras. Detta hormon har stor inverkan på hur många blodkroppar som skall tillverkas av/i kroppen.

Njurarna är med andra ord, precis som levern, ett slags reningsverk, som tar tillvara på det bra och sköljer bort det dåliga. Genom att producera urin av överflödig vätska och slaggprodukter och avfall förhindras bland annat svullnad och andra besvär.

Read more
20dec

Hur fungerar lymfkörtlarna?

20 december, 2015 Robban blogg, kroppen 59

Hur fungerar lymfkörtlarna?

(Detta är en del av hälsokontrollen.nu:s bloggspecial på tema Kroppen)

Lymfkörtlarna är delar av ett större maskineri, som kallas ”lymfsystemet” eller det ”lymfatiska systemet”. Till detta räknas, förutom lymfkörtlarna även lymfkärlen och den så kallade lymfan. Systemets funktion är att dränera kroppens vävnader, så att den vätska som eventuellt läcker ut ur blodkärlet åter kan ledas tillbaka till blodet. Förutom detta så har också lymfsystemet en viktig roll att spela i kroppens immunförsvar, då lymfkörtlarna som sitter på olika ställen i kroppen innehåller de vita blodkroppar som bekämpa infektioner.

Det är med andra ord lymfkörtlarna (som ibland kallas lymfknutor) som står för en stor del av kroppens ”invasionsförsvar”. Dessa ser ut ungefär som små bönor, och är bara några millimeter stora. Lymfkörtlarna sitter på olika ställen i kroppen, utmed hela lymfsystemet. Under armarna och i ljumskarna finns det större ansamlingar med lymfkörtlar, men även i magen, i halsen och i bröstet. Allt som allt finns det mellan 500-1000 lymfkörtlar i en frisk och välfungerande människas kropp.
Lymfkörtlarnas innanmäte består av ett slags bindväv, full med så kallade ”lymfocyter” (ett slags vita blodkroppar som produceras i ryggmärgen). När lymfan passerar genom lymfkörtlarna samlar dessa in de angripande virus som tagit sig in i kroppen och som snappats upp av lymfan, och förstör dessa. Mängden angripande bakterier påverkar mängden lymfocyter i lymfkörtlarna, och därför kan dessa svullna när man är sjuk. Att man får ont i halsen när man är förkyld beror ofta på att det är just lymfkörtlarna i halsen som svullnat.

För övrigt räknas även mjälten till det lymfatiska systemet. Mjälten och lymfkörtlarna påminner mycket om varandra, på så sätt att kroppen levererar bakterier och virus till dessa organ som sedan förstörs där. Skillnaden är dock att mjälten också har i uppgift att bland annat bryta ned röda blodkroppar som passerat bäst före-datum.

Read more
11nov

Vad betyder PSA när man tar ett sådant blodprov?

11 november, 2015 Robban blogg 47

Vad betyder PSA när man tar ett sådant blodprov?

PSA står för ”prostataspecifikt antigen” och är ett enzym – det vill sägs ett slags protein – som finns i den sädesvätska som prostatan producerar. Runt spermierna finns naturligt en liten gel som PSA löser upp när en man får utlösning. Därför är ämnet viktigt för den mänskliga fortplantningen, då det gör att spermierna lättare kan röra sig ut genom penis och in mot ägget som ska befruktas. När en man får utlösning så läcker det lite PSA ut i blodomloppet, vilket innebär att man genom blodprov kan se hur det står till med prostatan, när man gör en hälsokontroll.

PSA-prov lämnas ibland när man upplever urinvägsbesvär som kanske orsakas av prostatan, som till exempel svag stråle eller ett ökat antal toalettbesök. Det kan också bli aktuellt att lämna PSA-prov om läkaren först undersöker prostatan på annat sätt och då får anledning att misstänka att allt inte står riktigt rätt till. Provet i sig tas i armen, genom att man sticker hål på en ven och sedan tappar lite blod. Detta analyseras sedan och PSA-värdet mäts upp. Man ska helst sitta ned i ungefär en kvart innan provet tas – i övrigt behöver krävs inga speciella förberedelser. Provet kan tas när som helst på dygnet.

PSA-prov är praktiska när det gäller behandling eller diagnosticering av prostatacancer. Med det sagt är ett högt PSA-värde inte synonymt med att man faktiskt har cancer i prostatan, en ökning av värdet kan nämligen också bero på exempelvis prostatit eller godartad prostataförstoring. Omvänt kan man heller inte utesluta cancer bara för att värdet ligger på normal nivå. Med andra ord måste man alltid sätta provsvaren och värden i relation till patientens unika situation, och det som övriga undersökningar visar. För de som redan har prostatacancer, och genomgår behandling för detta, är det dock värdefullt att ta regelbundna PSA-prov. Om värdet sjunker betyder det oftast att behandlingen ger önskad effekt.

Read more
14okt

Hur fungerar levern?

14 oktober, 2015 Robban blogg, kroppen 42

Hur fungerar levern?

(Detta är en del av hälsokontrollen.nu:s bloggspecial på tema Kroppen)

Levern är ett av människokroppens allra viktigaste organ och sitter högt upp i magen, precis ovanför magsäcken. Levern är egentligen en körtel, som (hos vuxna) väger omkring ett och ett halvt kilo. Levern hör till matspjälkningsapparaten – det vill säga hela det system i kroppen som syftar till att ta in föda, ta upp näringen och göra sig av med avfallet – och en person utan lever klarar sig inte särskilt länge. Detta då levern tar tillvara på en mängd viktiga ämnen och vitaminer som finns i mat, men också renar kroppen från gifter av olika slag. Gifterna lagras kortvarigt i levern, och ”förvandlas” sedan till andra ämnen som antingen lämnar kroppen med avföringen, eller skickas till njurarna där de skickas ut tillsammans med urinen. På så sätt kan man likna levern med ett slags reningsverk som tar hand om vissa skadliga ämnen. Regelbundna påfrestningar skadar dock levern på sikt – intensiv, långsiktig alkoholkonsumtion innebär till exempel att levern belastas hårt, och det är inte ovanligt att människor med allvarliga alkoholproblem drabbas av exempelvis skrumplever.

Levern finns dock inte bara till som ett skydd mot olika gifter – gallan tar sig exempelvis via levern ut till tarmen, och gör där så att olika fetter i födan kan upptas på rätt sätt. Levern ser också till att alltid hålla ett ”lager” av socker, som sedan portioneras ut i blodet vid behov. På så sätt kan vi hålla en jämn blodsockernivå, med allt vad det innebär. Levern tillverkar också gallsyror till gallan, samt vissa proteiner och fetter, och i levern produceras vissa hormoner som hjälper immunförsvaret vid infektioner.

Levern fungerar med andra ord i nära ”symbios” med andra organ i kroppen. Detta kan såklart sägas gälla de flesta inälvor i människokroppen, men just levern arbetar verkligen i nära samarbete med många andra organ och delar av matspjälkningsapparaten.

Read more
    12

Hälsokontroller

  • Hälsokontroll Stockholm
  • Hälsokontroll Göteborg
  • Hälsokontroll Malmö
  • Hälsokontroll Uppsala
  • Företagshälsa

Tester

  • Coronatest
  • DNA-test
    • DNA-test hund
  • Allergitest
  • Vegantest och Vegetariantest
  • Järnbristtest

Bloggen

Senaste inläggen

  • Fästingvaccin
  • Resevaccin
  • Primärvård
  • Covid-19 vaccination
  • Att hitta en nätläkare

Kontaktinfo

+46 8 704 28 13
info@halsokontrollen.nu
Hälskontrollen.nu Box 37261 100 33 Stockholm

© 2023 hälsokontrollen.nu