Hälsokontroller och psykisk ohälsa

Depressioner är ett stort hälsoproblem som drabbar miljoner människor över hela världen. Det är en potentiellt dödlig folksjukdom. Man beräknar att varannan svensk kvinna och var fjärde man drabbas av depression någon gång under livet. Kan man förebygga psykisk ohälsa med screening eller hälsokontroller? Ja, det finns amerikanska forskare som anser det. Idén är att alla över 18 år skulle undersökas. Även de utan symptom. En sådan screening skulle rädda liv menar de. I Sverige är man tveksam. Här görs endast en riktad kontroll och den gäller nyblivna mammor. De är i högrisksgruppen för depression.

Att reagera på starka och svåra händelser är normalt. Att känna sig nedstämd, orolig eller att ha ångest är vanligt. Det kan vara när någon har dött, man har förlorat jobbet eller en partner har gjort slut. Och gränsen mellan nedstämdhet och ”verklig” depression är ganska otydlig. Det finns tester och formulär man kan fylla i på webben för att få en första information. Givetvis är det viktigt att söka hjälp och prata med någon, om man själv eller en vän visar tecken på depression.

Ibland kan en hälsokontroll upptäcka depression även om patienten söker för något kroppsligt. Det är inte ovanligt att man söker för värk, sömnsvårigheter eller hjärtklappning i exempelvis. Att då få svar kan vara svårt och obegripligt. Samtidigt kan det vara skönt att veta att en enstaka depression brukar gå över på ungefär sex månader. Den absoluta majoriteten av de som får hjälp blir också bättre, oftast redan efter ett par veckor.

Depression, ångest och missbruk är dessvärre också ganska vanligt hos äldre människor. Oftare förekommande än demens. Nästan 20 procent av personer över 65 år är drabbade. Även här gäller att det ofta är under en ”vanlig” hälsokontroll som man upptäcker problemet, inte för att personen har sökt för psykiska besvär.